Läste en intressant artikel i sydsvenskan idag om facebook. Jag kan omöjligt vara den enda av alla er bloggare som tycker att facebook inte är något speciellt att ha.
Jag har testat dem alla: Skunk, Spray, Lunarstorm, Playahead etc.

Tänkte att jag var tvungen att testa även facebook och vad ska jag säga? Medelmåttig om inte dåligt upplagd sida som ibland, även för en van "surfare", verkade allt för krånglig för dess typ.

Som artikeln berättade har vi entrat en värld där våra riktiga vänner nu blandas med virituella vänner, vänner som vi aldrig träffat, bekanta, folk från andra länder och kallar dem för Våra vänner.

Vad hände med det personliga och vad hände med titeln "VÄN"?

Jag ska inte säga att iden bakom facebook är olik någon annan form av community men det är definitivt ett test av hur långt ut på gränsen vi människor är villiga att gå. Visst kan en community som facebook vara ett bra verktyg för alla de tusentals ungdomar som har svårt att hitta vänner, eller är det verkligen det?

Är det inte samma sak som att inge dessa ungdomar med falska förhoppningar om att de hittat "vänner"?

jag ska inte sitta här och fördömma facebook för er egentligen, det är helt enkelt ingenting för mig. Men det kanske är för dig? Vad vet jag.

Tycker du att facebook är något för dig så använd det gärna för mig, men jag undrar om man inte bör tänka varför lite oftare, inte bara när det gäller att medverka i en community.

Till försvar kan ni kanske säga: "Du har ju en blogg", "du har testat olika communitys och därför måste de ha på något sätt fått sig att fastna?"

Jo, men efter allt snack kring avtalen med facebook så litar jag allt mindre på denna modefluga. Jag tror, men kan inte svära på, att intresset kring facebook av gemene man kommer att avta. 

Framtiden får väl utvisa?